När jag var liten...
... var jag lucia i femman tillsammans med en annan tjej.
...sjöng jag nästan hela tiden men jag hade riktigt dåligt uttal på engelska låtar. Till exempel blev Mamma mia-låten: "Mamma Mia, hej-aj-gå-agaaajn maj-maj haov-ken-aj-nanana... Har det på film ifall ni undrar hur jag kommer ihåg haha.
...läste jag aldrig kalle anka-seriernas pratbubblor, utan kollade bara på bilderna eftersom jag var för lat för att titta på texten. Man förstod ju ändå...?
...kunde man kanske tycka att jag hade lite konstig namn-smak. Jag döpte till exempel några av mina dockor till Chili con carne och Tilish.
...var jag väldigt stark. Jag lyfte alltid bort de andra barnen om de hade något jag ville ha.
...älskade jag att hälla vatten från en bägare till en annan. Jag var ett oerhört lättroat litet barn.
...hade jag nästan fobi för att vara ensam. Jag behövde alltid ha någon som kunde leka med mig och hjälpte mig att hitta på vad jag skulle göra. Jag kommer ihåg en gång när mamma skulle åka iväg för att lämna maja på skolan och jag var hemma. Mamma hade satt på en film men efter ett tag när mamma gått började filmen hacka. Jag fick panik och sprang över till våra grannar som var pensionerade och där för ofta hemma. Jag kan verkligen inte förstå att man kan vara så rädd för att vara själv nu. Tycker det kan vara så sjukt skönt.
... var min älskningsfilm Grodan Boll.
...var jag en riktig livsnjutare med andra ord. Jag älskade god mat, kunde skratta i flera timmar, älskade all sorts massage, och älskade att underhålla andra. Jag kan skriva tusen miljarder mer saker om mig som liten men huvudsaken med det här inlägget var att jag ville säga att jag ofta kan sakna lilla Elin. Kan inte riktigt förstå att man kan förändras så mycket och tyvärr tappat så mycket lust. Hur ens personlighet kan bli så annorlunda av några händelser. Men jag har kvar lillelin i mig, det vet jag. Hon sitter här inne och visar sig mer för varje framsteg jag tar. Skrattar med sina rödsosiga äppelkinder.
